måndag 13 oktober 2008

Sitter här och är lite halvt deprimerad.
Jag och Danne hade bestämt att vi skulle åka på kryssning den 28:e november för att fira min födelsedag och samtidigt komma bort lite bara vi två. Nu verkar det inte bli av pga nåt jävla julbord som Dannes jobbarkompisar inte kan missa. Så jag kollade om det fanns nån tidigare kryssning och det enda som fanns var en 36 timmars till Helsingfors helgen innan.
Visst skulle det vara jättekul men tyvärr tror jag inte att det kommer funka. Vet inte vart vi ska göra av kidsen i två nätter. Svårt när man har tre och ska försöka få barnvakt, ingen som vill ha tre huliganer samtidigt. Det bästa är om Shanti och Nandi kan vara hos nån och Indi hos nån annan, men vilka skulle det vara.
Är nog bara att glömma det....

Ska strax hänga tvätt igen och sen måste jag försöka sova. Har varken alvedon eller treo hemma och det känns som att ögonen ska explodera och tänderna hoppa ut. Hatar att ha ont runt bihålorna, det är ett helvete. HAr visserligen andra värktabletter hemma, men inget jag vill ta när jag är själv med kidsen. Känns inte okej att kanske behöva gå upp i natt om nån av dem vaknar och vara helt bäng...
får försöka somna ändå och hoppas att jag får sova ostört hela natten, även om jag vet att det inte kommer hända.

Vilket positivt inlägg jag lyckades knåpa ihop ;-)

Peace
Nu sover kidsen och jag har hamnat på balkongen med Lasse och datorn igen.

Efter dagis idag var vi ute en stund sen fick vi besök av tjejerna i familjen Basirat. Galningarna härjade på medan jag och Marica försökte dricka kaffe och prata. Gick väl sådär måste jag säga, med fem barn i lägenheten blir man avbruten varje minut. Men man är ju ändå van liksom.
Det är så underbart att ha vänner man kan slappna av tillsammans med. Inga krav som ställs på en och inga ramar att passa in i. Den som inte har en sån vän är fattig.

Mår inte jättebra faktiskt, har ont i bihålorna och misstänker att en ordentlig förkylning är i antågande. Skulle vara mkt passande eftersom jag börjar jobba på onsdag.
"Ja hej, jag kan inte komma min första arbetsdag för jag är sjuk"
Känns inte som att man då blir populär hos arbetsgivaren och arbetskamraterna.
Hoppas det blir lindrigt så man kan snörvla på samtidigt som man jobbar.

Nu är det dags för hushållerskan i mig att leva ut, har massa tvätt jag ska ta tag i.

Peace
Fortsätter på förra inlägget då...

Efter paketöppning och frukost på sängen lekte kidsen med Nandis nya grejer och jag bakade det sista till kalaset.
Kl 12 var det dags för gästerna att komma och Nandi blev än en gång mkt generad över gratulationer och presenter. La alla färgglada paket åt sidan och serverade korv med bröd istället, ville ge Nandi nåt annat att tänka på och det funkade väl sådär för när vi skulle sjunga för honom och han skulle blåsa ut ljusen på tårtan gömde han sig under bordet.
Efter lite övertalning gick han iaf med på att äta tårta och sen öppnade han sina presenter. Fick så mkt fina grejer och han blev jätteglad såklart.

När kalaset var slut och jag hade städat åkte vi hem till mormor och morfar för att fira 3-åringen där också. Vi fikade och Nandi öppnade sin present, sen åkte vi hem till ett dukat bord. Danne hade lagat mat och det var bara att sätta sig vid bordet.
Kidsen lekte en stund efter maten och sen fick de kolla på film. När de hade somnat däckade jag även denna kväll på soffan.

Gårdagen började med en sen frukost och sen iväg till Rocklunda för Shantis träning.
Jag blev mkt imponerad av hans skridskoåkande, han kunde t o m stå på grillorna och hantera klubban. Så jävla söt där på isen och jag insåg än en gång att han håller på att bli stor min Frasse. Några tårar blev det också, jag är ju som ni vet blödig nu för tiden.

Efter Shantis träning var det dags för Danne att röra lite på fläsket, så vi åkte allihop till Bäckby och bänkade oss för innebandy på mkt hög nivå.
Träffade Johanna och Jessica där och det var kul som alltid.

När matchen var slut stressade vi hem och fixade mat som vi sen åt innan Danne stack till Oslo igen.
Börjar kännas ensamt i veckorna nu, nåt jag märkt de senaste veckorna. Inte så att det blivit annorlunda på nåt sätt här hemma med kidsen, utan bara att jag saknar min kärlek. Tur att det bara är fyra dar i taget han är borta.
För att göra saknaden lite lättare brukar jag gå runt i Dannes kläder här hemma. Kanske låter konstigt men det känns som att han är närmare då på nåt sätt.
Samtidigt som det känns jobbigt att han är borta så är det skönt att sakna honom också. När han kommer hem på torsdagarna är jag så fylld av saknad och kärlek att jag känner mig nykär varje gång. Vill aldrig nånsin förlora den människan, han är kärleken personifierad.


Nu kära vänner ska jag ta tag i mitt hem och sen hämta kidsen på dagis. Vad vi hittar på sen återstå att se.

Peace

söndag 12 oktober 2008

Är väl ungefär två timmar ifrån ett major breakdown här hemma, så det är väl tur att klockan är halv sex och kidsen förhoppningsvis sover inom tidsramen.
Fattar inte vad jag gör för fel, men vissa saker vägrar mina boys att fatta.
Nandi har en förkärlek till ommöblering och kan närsomhelst få för sig att det är okej att flytta sin säng eller nåt annat som för tillfället står i vägen.
Det här är ett stort problem eftersom jag själv gärna har kvar möblerna på sin bestämda plats. Har med flera metoder försökt pränta in i hans skalle att sängen, byrån etc. ska stå kvar där jag ställt dem och att det inte under några omständigheter är okej att flytta på dem utan min tillåtelse.
Det skiter han fullständigt i och det gör mig galen och ungefär där är jag nu.
Har precis städat upp i deras rum och hoppas att det håller sig städat resten av den här dagen.

Helgen annars har varit hektisk men mysig.
I fredags kom farmor hit och passade N och I medan vi andra åkte till tandläkaren för utdragning av tand. S var jätteduktig och jag blev imponerad av hans mod och tålamod. Allt gick som det skulle och det var en mäkta stolt 5-åring som lämnade tandläkaren med den utdragna tanden i en liten burk.

Efter det åkte vi till Erikslund och medan jag handlade mat gick Shanti och Danne för att inhandla sista presenten till Nandi.
Hem igen och satte igång med bullbak hela familjen. Så mysigt att baka allihop tillsammans och bullarna blev goda, som de blir när de är bakade med omsorg.
Resten av fredagen lekte vi bara och när kidsen hade somnat däckade jag på soffan.

I lördags vaknade jag av alarmet på telefonen klockan 06.00. Det var bara att kliva upp och se glad ut, för frukost på sängen skulle utdelas till födelsedagsbarnet.
Med alla presenter och frukostbricka i högsta hugg stämde vi upp i skönsång och tågade in till Nandi. Han blev inte alls speciellt glad utan bara generad och låg med ansiktet ner i madrassen. Han ville inte titta åt presenterna och tyckte vi skulle lämna honom i fred. Efter ett tag släppte det iaf och han öppnade presenter med glatt humör. Stor kille nu, hela 3 år och det ville han gärna tala om ungefär tusen ggr.


Fan de slår ihjäl varandra, måste gå och styra upp det. Får fortsätta senare.

Peace

torsdag 9 oktober 2008

Jag fick jobbet!!!
De ringde i tisdags och frågade om jag fortfarande ville jobba och självklart vill jag det. Så nu ska jag bli personlig assistent och det känns jättebra. Han verkar go, gubben som jag ska vara hos och jag ser fram emot att börja.
Så på onsdag är det dags, klockan sju! Måste lämna kidsen på dagis 6.30 och undrar verkligen hur det ska gå. Kan ju inte komma försent för då hinner jag inte till jobbet i tid. På dagis skrattade de och sa att det säkert kommer gå bra. Är ju inte känd precis för att komma i tid på morgnarna. Men men, får väl se till att fixa det.

Nu kom Danne hem så vi ska fixa lite mat, tacos blir det och kidsen får äta köttbullar.

Peace

måndag 6 oktober 2008

Sitter och glor runt lite på internet, måste ju hålla sig up to date liksom.
Meningen var att jag skulle plugga lite och det ska jag väl göra om ett tag, men det är en mattläggare här och för ett jävla liv så jag har lite svårt att koncentrera mig på det jag borde.
Shanti är fortfarande sjuk och hemma från dagis. Han var piggare i fredags och lördags på dan, men i lördags kväll fick han feber och blev jättehängig. Han har ont i örat, igen och tyvärr också i halsen. Vet inte om det är en halsfluss på g, Yassi hade det ju förra veckan så det skulle inte vara konstigt om han fick det.
Tänkte vänta och se om han blir bättre till i morgon, annars får vi ta en ny tripp till Dr Gunnar. Vi är ju stammisar där under hösten och vintern, skulle vara bra med mängdrabatt:-)

Nu ska kramas lite med Shanti och sen försöka plugga en stund.

Peace

fredag 3 oktober 2008

Storstädning här hemma, det var liksom dags. Fan det är svettigt att städa efter tre små galningar och en stor, var tvungen att ta en paus på balkongen med en cigg och Larsa. Blir på sånt otroligt bra humör av Larsa att det är nästintill olagligt att inte lyssna på honom en fredag.

Eventuellt blir det tjejkväll med mina girls senare. Vin och skitsnack står på dagordningen och det skulle behövas efter den tuffa veckan jag haft. Vet inte varför men kidsen har varit som galna hela veckan och ju tröttare jag blir, desto mer härjar de på. Helt slut i huvudet är jag (ja mer än vanligt) och då är det, hur hemskt det än låter, skönt att slippa höra ordet mamma.
SKa väl ta och ringa Alex snart och höra när det är dags att dyka upp. MEn först måste jag städa klart och styra upp dagens middag. Ingen aning om vad som ska serveras, verligen torka på den fronten.

Just ja, var på anställningsintervju idag också. Det kändes bra och jag tror nog att jag har stor chans att få jobbet, men jag ska inte ropa hej än.
Får besked i slutet av nästa vecka så det blir en spännande väntan tills dess.

Peace