tisdag 30 mars 2010

Det är så fantastiskt skönt med lediga dagar, att bara gå runt som en zombie är mysigt och välbehövligt.
Kidsen har varit lediga i en och en halv vecka och blir hemma denna vecka och nästa också, mysigt mysigt.
Idag står städning på schemat igen, en ordentlig sådan. Kanske t o m putsar fönstren, så piggoch glad känner jag mig :)
Senare idag ska jag skjutsa lillebror och fixa lite grejer, han flyttar ju hemifrån i slutet av veckan så mkt ska fixas. Kul :)
nej, städning var det nu ja.
Peace

söndag 28 mars 2010

Fel av mig, avsändaren var inte anonym, min webläsare ville bara inte visa all info.
Nu vet jag ju inte vem du är Hanna, men som sagt så har du helt missförstått det jag syftade på.
Nej, jag är inte ute efter att få bekräftelse. Ibland är det bara jävligt skönt att spy ur sig galla. Du får gärna ge ett exempel för jag förstår i te alls hur du tänker.
Patetiskt att kommentera anonymt, egentligen har jag inte ens lust att svara nån som inte kan ge sig till känna.
Men om du använder dina läskunskaper så ser du att jag inte skrev nåt om självömkan. Alla människor har rätt att tycka synd om sig själva ibland, det har jag aldrig haft nån åsikt om. Även om man har valt en situation så kan det ju vara jobbigt ibland. Och att klaga för att man har det jobbigt ibland har väl knappast nåt att göra med att vilja höra att man är snygg, bäst eller underbar??????????
Förövrigt är detta min blogg och jag ventilerar vilka åsikter jag vill här. Bloggen är till för mig och för att minnas i framtiden vad jag gjort. Som en dagbok alltså.
Men du får gärna träda fram och sluta vara så feg att du gömmer dig bakom en anonym avsändare.
Du är välkommen att kommentera fler gånger om du törst stå för dina åsikter.
Förövrigt håller jag just nu på att kolla ip.

Peace på dig
Sitter ute och lyssnar på takdropp och fåglar som kommunicerar. Finns det nåt mer harmoniskt än fågelkvitter?
Vi har det jävligt bra här ute på landet, vi är lyckligt lottade. Nu har vi bott här i fem månader och fortfarande kan jag knapp fatta att vi hade sån tur som hittade det här stället. Det här är vår fristad och det finns inget bättre än att komma hem till lugnet efter en dag i stan.

I går kväll släckte vi ner allt som går på el för att stödja världens största manifestation, Earth Hour. Det blev verkligen mörkt och tyst och kidsen var lite rädda faktiskt. Fast de lugnade sig och sprang sen runt med ficklampor och gjorde skuggfigurer.
Var väl lite sent för kidsen att vara vakna då, men det kändes viktigt att de var med och fick se att vi motsätter oss den globala uppvärmningen. Mysigt hade vi iaf, vi spelade spel en stund innan skuggfigurerna tog över.

Idag ska vi bara vara hemma, städ och tvätt står på schemat. I morgon ska jag hem till min far och få hjälp med bilen.
Ska försöka hjälpa till så mkt jag kan för dt är kul att lära sig nya saker.
Är så glad att jag har mina föräldrar, de ställer alltid upp om de kan.
Så när bilen började krångla erbjöd sig pappa direkt att hjälpa till, det var inget snack. Underbara föräldrar!

Nu ska jag försöka få liv i sömntutan Indi och sen blir det frulle.

Peace

lördag 27 mars 2010

Så jävla less på folk som söker bekräftelse hela tiden. Vuxna människor som borde hittat sig själva, men som ändå måste höra hela tiden att de är snyggast, bäst och att folk inte kan klara sig utan dem.
Egentligen är det synd om dem, men jag fattar inte hur de orkar.
Jag är så glad att mina föräldrar gav mig en bra grund, att de talade om för mig att jag var bra och att jag dög. Det har gjort mig till den jag är och ja jag är trygg i mig själv.
Jag behöver inte höra från andra att jag är bra, jag vet det ju redan.
Nu pratar jag alltså inte om vanligt beröm som man får när man lyckas med nåt, nej jag menar i vardagen.
Skulle skämmas om jag hela tiden sökte bekräftelse.
Pinsamt!

Men men, folk får göra som de vill. Synd bara att de inte trivs med sig själva.


En annan grej som förvånar mig är uttalandet av den sk familjerådgivaren Eva Sternberg.
Ni har väl inte missat det?
Om ni har det så kan jag dra det lite snabbt här:
Hon menar att pappor är farliga för småbarn och inte förrän barnet är minst tre år kan man lita på att papporna kan ta hand om dem ordentligt. Hon säger att det ligger i männens natur att vara ouppmärksamma och oförsiktiga och hon hänvisar till stenåldern när männens uppgift var att jaga osv.
Vilken idiot! Snacka om att gå emot all tidigare forskning som visat att småbarn mår bra av att ha sina pappor engagerade och nära.
Hon går ju tillbaka mer än fyrtio år i tiden med sina uttalanden.
Jag har aldrig tvivlat på att pappan till mina barn klarar föräldraskapet minst lika bra som jag.
Aldrig har jag oroat mig när Danne varit med kidsen. Inte när de var jättesmå och inte nu heller.
Hoppas verkligen att ingen lyssnar på hennes skitsnack.

Slutpratat nu, dags att lördagsstäda här hemma. Sen ska vi ut och plocka påskris och pynta lite.

Peace

onsdag 17 mars 2010

Uppkörningen gick jävligt bra, trots att jag var så nervös att jag höll på att kräkas flera ggr innan det var dags. Var t o mtvungen att stanna bilen för att samla mina nerver och uppkörningsmannen öppnade bildörrwn för att jag skulle få frisk luft :)
Klarade det iaf och jag hade väl inte trott nåt annat egentligen, men man vet ju aldrig.
Fram tills för några år sen var jag aldrig nervös för nånting. Inte i nån aitution ö h t. Nu däremot lider jag verkligen av mina dåliga nerver. Skakar, hyperventilerar och mår illa...
Inte lätt att vara människa:)
Skönt iaf att ha körkortet nu, mkt mkt skönt.
Har varit ute och kört väldigt mkt sen i måndags, skönt att slippa vara beroende av Danne.

Nu sitter jag med A och väntar på att hennes judo ska börja, jobbar alltså.
Bytte dag så att jag kan vara ledig på söndag när min lilla Frasse fyller sju år.
Fattar inte att han blir sju redan....

Nej nu måste jag ha lite fokus här.
Peace

lördag 13 mars 2010

Ja teoriprovet gick ju som en dans, 60 av 65 känns väl helt okej va:)
Efteråt var jag alldeles skakis av all nervositet som skulle ur kroppen, men fan vilken skön känsla.
Nu är det "bara" uppkörningen kvar och sen är körkortet mitt. Börjar bli rejält jävla nervig nu, på måndag är det dags. Ber till alla högre makter att jag inte ska vara för nervös så jag lyckas med nåt riktigt generalfel. Har redan sett ut en favorit som jag önskar att jag får köra upp med. Kan ju iaf hoppas....

Veckan har annars bestått av flytt på jobbet. Allt bärande och uppackande har gjort mig öm i nästan hela kroppen och en incident i torsdags har gett mig blåmärken på flera ställen. Kostar att ligga på topp...

Eftermiddagen har ägnats åt städning och nu väntar vi på pizza. Ska bli gott och jag tycker att vi förtjänar det :)

Nej nu måste telefonen tydligen laddas. Om jag inte bloggar mer innan måndag, wish me luck...

måndag 8 mars 2010

Det har varit fullt ös sen sist. Hunnit med en hemsk magsjukevända, en dagskryssning som slutade med att vi kom hem ett dygn senare än det var tänkt och så har jag pluggat till det stundande körkortet.

Körkortet ja, idag är det dags för teorin och jag är nervig som fan såklart. Har gått hela helgen och längtat, vill bara ha det gjort. Nu sitter jag på jobbet och bara väntar på att klockan ska bli elva, då jag ska infinna mig på vägverket.
Wish me luck!

Nån längre uppdatering blir det inte, mitt huvud är fullt av reaktionssträckor, totalvikter och vägmärken.