lördag 27 mars 2010

Så jävla less på folk som söker bekräftelse hela tiden. Vuxna människor som borde hittat sig själva, men som ändå måste höra hela tiden att de är snyggast, bäst och att folk inte kan klara sig utan dem.
Egentligen är det synd om dem, men jag fattar inte hur de orkar.
Jag är så glad att mina föräldrar gav mig en bra grund, att de talade om för mig att jag var bra och att jag dög. Det har gjort mig till den jag är och ja jag är trygg i mig själv.
Jag behöver inte höra från andra att jag är bra, jag vet det ju redan.
Nu pratar jag alltså inte om vanligt beröm som man får när man lyckas med nåt, nej jag menar i vardagen.
Skulle skämmas om jag hela tiden sökte bekräftelse.
Pinsamt!

Men men, folk får göra som de vill. Synd bara att de inte trivs med sig själva.


En annan grej som förvånar mig är uttalandet av den sk familjerådgivaren Eva Sternberg.
Ni har väl inte missat det?
Om ni har det så kan jag dra det lite snabbt här:
Hon menar att pappor är farliga för småbarn och inte förrän barnet är minst tre år kan man lita på att papporna kan ta hand om dem ordentligt. Hon säger att det ligger i männens natur att vara ouppmärksamma och oförsiktiga och hon hänvisar till stenåldern när männens uppgift var att jaga osv.
Vilken idiot! Snacka om att gå emot all tidigare forskning som visat att småbarn mår bra av att ha sina pappor engagerade och nära.
Hon går ju tillbaka mer än fyrtio år i tiden med sina uttalanden.
Jag har aldrig tvivlat på att pappan till mina barn klarar föräldraskapet minst lika bra som jag.
Aldrig har jag oroat mig när Danne varit med kidsen. Inte när de var jättesmå och inte nu heller.
Hoppas verkligen att ingen lyssnar på hennes skitsnack.

Slutpratat nu, dags att lördagsstäda här hemma. Sen ska vi ut och plocka påskris och pynta lite.

Peace

1 kommentar:

Hanna sa...

Om du läser igenom din egen blogg så är du ganska duktig på att tycka synd om dig själv... Är inte det också en form av bekräftelse? Att alltid gnälla i sin blogg och hoppas att få uppmuntrande ord...