Gaaaah!!!
Vaknat upp till ännu en härlig morgon med frukost på sängen och lugna kids som sitter fint i soffan framför Bolibompa.
Det är vad jag önskar...

Sanningen är en helt annan tyvärr.
Vaknade vid fem av att Indi började gnälla, ett typiskt tecken på att det behövs mer alvedon. Trodde i min enfald att jag skulle kunna ge honom alvedon och så skulle han somna om och sova till nio minst. Där hade jag verkligen fel. Indis trötthet i kombination med feber och öronvärk ledde till ett major breakdown där ingenting hjälpte. Han höll på i en timme och var fullkomligt från vettet, vilket resulterade i att Shanti, som hade hög feber, vaknade kl sex och låg och ropade i sin säng.

Så Danne fick ta över Indi med härligt humör och jag förflyttade min trötta och stela kropp till Shantis säng. Det var väl okej, för Shanti somnade om direkt och jag var precis på väg att göra det samma när jag hör att Indi har gått upp själv och är i köket och river.
Så det var bara att pallra sig upp igen och tvinga in Indi i vårt sovrum så att Shanti och Nandi skulle få sova ostört och slippa gå upp i ottan.
På väg tillbaka till Shantis säng, med förhoppning om att få sova minst en timme till, vaknade Nandi och jag fick sorgset inse att natten var slut och en ny dag hade börjat.

Gick med tunga steg till köket för att sätta på kaffe, som jag behöver för att kunna vakna ordentligt och inser då att kaffet är slut. Vilken otroligt dålig nyhet en sån här morgon. Inte ens kaffe kunde jag få och Danne har sovmorgon vilket betyder att:

1. Jag får inget kaffe förrän tidigast kvart över nio när Danne gått upp.
2. Jag måste själv stå ut med tre bråkiga kids i en timme till. Och det utan koffein i kroppen bådar inte gott för den sanna kaffeknarkare jag är.

Nej nu har Indi kissat på Shantis och Nandis playmo och det är fullt krig där inne. ( Indi har börjat blöjvägra och detta blir ju tyvärr resultatet ibland ) Bäst jag tar hand om Indis kroppsrester innan nån halkar i det.


Peace