Är väl ungefär två timmar ifrån ett major breakdown här hemma, så det är väl tur att klockan är halv sex och kidsen förhoppningsvis sover inom tidsramen.
Fattar inte vad jag gör för fel, men vissa saker vägrar mina boys att fatta.
Nandi har en förkärlek till ommöblering och kan närsomhelst få för sig att det är okej att flytta sin säng eller nåt annat som för tillfället står i vägen.
Det här är ett stort problem eftersom jag själv gärna har kvar möblerna på sin bestämda plats. Har med flera metoder försökt pränta in i hans skalle att sängen, byrån etc. ska stå kvar där jag ställt dem och att det inte under några omständigheter är okej att flytta på dem utan min tillåtelse.
Det skiter han fullständigt i och det gör mig galen och ungefär där är jag nu.
Har precis städat upp i deras rum och hoppas att det håller sig städat resten av den här dagen.

Helgen annars har varit hektisk men mysig.
I fredags kom farmor hit och passade N och I medan vi andra åkte till tandläkaren för utdragning av tand. S var jätteduktig och jag blev imponerad av hans mod och tålamod. Allt gick som det skulle och det var en mäkta stolt 5-åring som lämnade tandläkaren med den utdragna tanden i en liten burk.

Efter det åkte vi till Erikslund och medan jag handlade mat gick Shanti och Danne för att inhandla sista presenten till Nandi.
Hem igen och satte igång med bullbak hela familjen. Så mysigt att baka allihop tillsammans och bullarna blev goda, som de blir när de är bakade med omsorg.
Resten av fredagen lekte vi bara och när kidsen hade somnat däckade jag på soffan.

I lördags vaknade jag av alarmet på telefonen klockan 06.00. Det var bara att kliva upp och se glad ut, för frukost på sängen skulle utdelas till födelsedagsbarnet.
Med alla presenter och frukostbricka i högsta hugg stämde vi upp i skönsång och tågade in till Nandi. Han blev inte alls speciellt glad utan bara generad och låg med ansiktet ner i madrassen. Han ville inte titta åt presenterna och tyckte vi skulle lämna honom i fred. Efter ett tag släppte det iaf och han öppnade presenter med glatt humör. Stor kille nu, hela 3 år och det ville han gärna tala om ungefär tusen ggr.


Fan de slår ihjäl varandra, måste gå och styra upp det. Får fortsätta senare.

Peace