Fortsätter på förra inlägget då...

Efter paketöppning och frukost på sängen lekte kidsen med Nandis nya grejer och jag bakade det sista till kalaset.
Kl 12 var det dags för gästerna att komma och Nandi blev än en gång mkt generad över gratulationer och presenter. La alla färgglada paket åt sidan och serverade korv med bröd istället, ville ge Nandi nåt annat att tänka på och det funkade väl sådär för när vi skulle sjunga för honom och han skulle blåsa ut ljusen på tårtan gömde han sig under bordet.
Efter lite övertalning gick han iaf med på att äta tårta och sen öppnade han sina presenter. Fick så mkt fina grejer och han blev jätteglad såklart.

När kalaset var slut och jag hade städat åkte vi hem till mormor och morfar för att fira 3-åringen där också. Vi fikade och Nandi öppnade sin present, sen åkte vi hem till ett dukat bord. Danne hade lagat mat och det var bara att sätta sig vid bordet.
Kidsen lekte en stund efter maten och sen fick de kolla på film. När de hade somnat däckade jag även denna kväll på soffan.

Gårdagen började med en sen frukost och sen iväg till Rocklunda för Shantis träning.
Jag blev mkt imponerad av hans skridskoåkande, han kunde t o m stå på grillorna och hantera klubban. Så jävla söt där på isen och jag insåg än en gång att han håller på att bli stor min Frasse. Några tårar blev det också, jag är ju som ni vet blödig nu för tiden.

Efter Shantis träning var det dags för Danne att röra lite på fläsket, så vi åkte allihop till Bäckby och bänkade oss för innebandy på mkt hög nivå.
Träffade Johanna och Jessica där och det var kul som alltid.

När matchen var slut stressade vi hem och fixade mat som vi sen åt innan Danne stack till Oslo igen.
Börjar kännas ensamt i veckorna nu, nåt jag märkt de senaste veckorna. Inte så att det blivit annorlunda på nåt sätt här hemma med kidsen, utan bara att jag saknar min kärlek. Tur att det bara är fyra dar i taget han är borta.
För att göra saknaden lite lättare brukar jag gå runt i Dannes kläder här hemma. Kanske låter konstigt men det känns som att han är närmare då på nåt sätt.
Samtidigt som det känns jobbigt att han är borta så är det skönt att sakna honom också. När han kommer hem på torsdagarna är jag så fylld av saknad och kärlek att jag känner mig nykär varje gång. Vill aldrig nånsin förlora den människan, han är kärleken personifierad.


Nu kära vänner ska jag ta tag i mitt hem och sen hämta kidsen på dagis. Vad vi hittar på sen återstå att se.

Peace