Känner mig nedstämd och minsta lilla grej känns vemodig. Måste ju ha nåt generalfel med mina känslor, det har jag insett nu. Ett exempel är att jag satt och tittade på vlt.se på 50 år gamla bilder från Västerås och började gråta för att det var så fint då och så fult nu. Tycker det är hemskt att alla gamla fina hus revs i en tid när allt skulle vara nytt och modernt, de visst inte vad de gjorde då...

Somnade sent igår också och känner mig inte direkt pigg måste jag säga. Sista ggn jag kollade klockan var den två, så jag somnade kanske halv tre då. Inte kul då när man måste gå upp tidigt med kidsen. Och inte alls bra eftersom jag jobbar inatt och inte får lägga mig förrän halv ett. Får försöka klämma in lite vilotid på dagen här...

Nu ska jag dricka kaffe och sen sätta fart med tvätten.

Peace