fredag 9 januari 2009

Slutar aldrig chockeras över det stora landet i väster.
Man ska inte dra alla över en kam, men faktum är att väldigt många amerikaner har en vriden syn på det mesta.
Dokumentären på fyran igår äcklade mig och gav mig kalla kårar.

Att 57 miljoner vuxna amerikaner äger vapen är sjukt bara det, men att en stor del av dessa vuxna (som ska vara ansvarsfulla föräldrar) låter sina barn lära sig skjuta, det är skrämmande.

I ett land med så hög brottslighet borde man väl vara lite mer försiktig?!
Tv-reklam som visar var näsmaste vapenaffär finns och vapentillbehör på postorder.
"För att alltid ha ditt gevär tillgängligt, köp denna hållare som du fäster på sängkanten. Köp två så har frugan en på sin sida också."
Vart fan är världen på väg?

Det finns tydligen fler vapenhandlare än McDonald´s-restauranger i USA och med tanke på hur många McDonalds det finns kan man inte säga mer än att dte är fasansfullt.

Man fick i dokumentären följa olika föräldrar och deras barn. Ett av dessa barn var en liten sexårig kille. En kille full av spring i benen och bus i blicken, precis som min Shanti. En oskuldsfull pojke som ska lära sig om livet på bästa sätt, honom vill man lära att hantera vapen.
Den lilla killen får gå på en två dagar lång kurs och lära sig om vapen och säkerhet. På två ( ! ) dagar ska en sexåring lära sig tillräckligt för att kunna skjuta. När det är dags för pojken att få skjuta på banan första ggn är hans ganska ofokuserad och sprallig. Som ett barn i den åldern är och ska vara.
Pappan ger honom massa kritik när han inte koncenterar sig och misslyckas och när han tillslut lyckas träffa rätt blir han jätteglad och pappan mäkta stolt.

Jag skakade mitt huvud och blinkade till för att försöka förstå vad det var jag såg.
Det hjälpte inte.
Jag fattade fortfarande inte ett skit.

Efter tvådagarskursen får sexåringen ett intyg som gör att han snart får uppgradera sig. ( ! )

Senare åker denna pappa 160 långa mil med sin son till en skjutbana för grovkalibriga vapen, som vissa av dem kan genomborra betong.
Där skjuter det lilla barnet med en uzi och pappan är stolt som en tupp.
EFter skjutningen sitter de och fikar och tittar ut över skjutbanan som ser ut som ett krigshärjat område.
"Fantastiskt va!" säger pappan lyriskt till sin son på sex år.

JAg som gör allt för att skona min sexåring från sånt får ont i magen av det inslaget.
Jävla idioter!

På en annan skjutbana pågår en av USAs 6000 årliga skjutmässor där en flicka inte vill skjuta, eller ens ta i vapnet. Hennes pappa tittar då bedjande på henne ocg säger: "Snälla, en gång för pappas skull!"

Säger det igen: Jävla idioter!!!


I dubbelmoralernas paradis säljs det barnanpassade vapen, bl a rosa gevär, men alkohol och sex ska man inte syssla med förrän man är 21 år. Helst inte då heller...
I det landet finns en tolvåring som drömmer om ett raketgevär och en sjuåring som älskar att skjuta.
Den sjuåringen har en pappa som är välbärgad och familjen har turen att bo i ett område med mkt låg brottslighet. Familjen har vapen som hobby och åker en gång i månaden iväg i sin minibuss för att ha lite skoj och sjuta på en skjutbana.
Dessa föräldrar anser att alla elever i skolan ska få bära vapen. Det skulle förbättra säkerheten, det är de övertygade om.

Haha, puckon säger jag. Finner inga andra ord.

Nu ska jag snart gå till backen med mina barn. Där ska jag lära dem att åka bob så snön sprutar.
Det är tillräckligt spännande...


Peace

Inga kommentarer: