Jag är inte en så värst schysst morsa, det har jag nyss fått erfara.
Alla som känner mig vet att jag aldrig skulle klä kidsen i kläder med skrikiga tryck, som typ Spiderman och andra kommersiella figurer. Det har länge gjort att jag faktiskt har dåligt samvete, eftersom mina kids helst av allt vill ha just såna kläder. Varje gång man vistas i en butik med ett sånt sortiment så ber de mig, väldigt gulligt och snällt, om en "cool spidermantröja" eller batman eller vad det nu är. Och varje gång säger jag samma sak: "Nej inte idag, du kan få ett coolt spidermanhalsband istället eller ett par kallingar".
Schysst morsa, verkligen.
Samma avsky som jag har för den typen av kläder, har jag också för sk Foppatofflor.
Vet mycket väl att de är sköna, eftersom jag tvingades ha såna under mina senaste två graviditeter pga extremt svullna fötter. Att de är sköna har dock inte spelat roll när jag valt bort dessa ur barnens garderober.
Förra året sträckte jag mig till att de åtminstone kunde få ha dem som innetofflor på dagis, mest för att de ville, men också för att döva mitt dåliga samvete lite.
Har aldrig haft en tanke på att dessa tofflor ska användas ute, nej då köper jag hellre tio andra par sommarskor.
Men när jag nyss var och lämnade trollungarna så såg jag att på nästan varenda barns hylla så stod ett par foppatofflor, dessa sköna, lätta och underbara skodon att bära.
Där nånstans insåg jag att jag måste vika mig, måste kapitulera och erkänna att även mina barn är värda att få ha fjäderlätta skor på fötterna.
Så fr o m i morgon ska de få ha sina kära tofflor, när de vill, bland folk eller inte. Ska även införskaffa ett par till Indi, då de måste vara perfekta för en icke stillsam 2-åring att bära.

Kanske kan jag även sträcka mig till att köpa några "foppasmycken", föreställande några av alla de kommersiella figurer som finns.
Men där går min gräns.
Allt annat smärtar.

Peace